Varför brinner det i Portugal?

Politisk ekologi

Ännu en ödeläggande skogsbrand plågar Portugal. Orkanen Ophelias vindar sprider den eld som hittills krävt 27 liv. Men bränderna är inte bara ett naturfenomen - även frånsett de människopåverkade klimatförändringarna. Centraliserad makt, tvingande åtstramningspolitik, ekologi och historisk markanvändning spelar huvudroller. Naturkatastrofer har nästan alltid ett mänskligt minne. 

Utveckla texten - skriv för Geografier!
— http://www.geografier.se/publicera/

Salazars nya skog

Mycket av den brinnande skogen består av eukalyptusträd. Men varför växer det eukalyptus överallt? En förklaring finns i krigen. 1974 avsattes Portugals militärregim efter 40 års diktatoriskt styre. De afrikanska kolonierna i dagens Angola, Moçambique och Guinea-Bissau blev självständiga 1975 efter det som kallas Portugals kolonialkrig. För att finansiera de dyra krigen instiftades särskilda lagar som tillät utbredd odling av eukalyptusträd - trots att dessa inte är helt lämpliga att odla storskaligt i Portugals klimat. Eukalyptusträden tar bara hälften så lång tid på sig att bli klara för avverkning som tallträd, vilka växer naturligt i regionen. Salazar, diktator mellan 1932-1968, hade redan på 30-talet börjat etablera en konstgjord skogsindustri bestående av eukalyptusträd i norra och centrala Portugal - trots protester från lokala jordbrukare. Eukalyptusträden är lättantändliga och har dessutom rötter som på ett mycket effektivt sätt suger upp grundvatten. De många bränderna som följer i monoplantagens spår sätter dock fart på en ond spiral där jordbrukare väljer att fortsätta plantera eukalyptus för att snabbare kompensera de ekonomiska skadorna efter en tidigare brand.

Flykten från landsbygden

Likt många andra länder har Portugal sett en extrem avfolkning av landsbygden. Processen tros ha påskyndats av de mycket stränga åtstramningsprogram som implementerats i Portugal 2011 efter krav från EU och IMF. Möjligen som arv efter lång tids militärstyre och kolonialism, räknas Portugal som ett av Europas mest centralstyrda länder. När pengarna försvinner har kommunerna drabbats hårt vilket har bidragit till att redan ansträngda levnadsförhållanden blivit ohållbara. Att många människor flyttat från sina hemtrakter har lett till brist på lokal kunskap om skogsvård och brist på folk som utför det löpande underhållet. En konsekvens av försvagat lokalt styre är svårigheter att organisera förebyggande arbete i de drabbade skogsområdena.  En annan konsekvens är att brandfarlig undervegetation växer fritt. Utvandringen från land till stad har också skapat social-emotionell distans mellan människan och skogen - som i de flesta industrialiserade länder. Trots att ovanligt stor del av skogen är privatägd (80%) är de enskilda ägorna små. Det är inte ovanligt att skogen ägs av en person som fått den genom arv men i övrigt saknas relation till marken. I officiella register är ägandeförhållandena ofta oklara. En femtedel av all skogsmark har oklart officiellt ägandeskap. Den som inte röjer sin mark riskerar böter men det är en risk som många tar just eftersom det är svårt att bevisa juridiskt ansvar. Förslag från regeringen att förstatliga icke-identifierad skog har stött på motstånd, möjligen med post-revolutionära 70-talets exproprieringar i minne, då mark sögs upp i ofrivilliga kooperativ.

Läs mer:

https://www.nytimes.com/2017/08/12/world/europe/portugal-forest-fires-pedrogao-grande.html

https://www.ft.com/content/54fa495c-8bdc-11e7-a352-e46f43c5825d?mhq5j=e5

https://www.themonthly.com.au/issue/2013/june/1370181600/michaela-mcguire/eucalypt-invasion-portugal

© AFP from article Forest fires expose Lisbon’s neglect of rural interior i Finanxial TImes. https://www.ft.com/content/54fa495c-8bdc-11e7-a352-e46f43c5825d?mhq5j=e5

© AFP from article Forest fires expose Lisbon’s neglect of rural interior i Finanxial TImes. https://www.ft.com/content/54fa495c-8bdc-11e7-a352-e46f43c5825d?mhq5j=e5