Sedan ett par år tillbaka dominerar San Fransicofödda sajten Airbnb marknaden för korttidsuthyrning. Att ordna sitt boende genom Airbnb är ett sätt att uppleva en friare och geniunare semester. Att undvika hotell för att istället hyra en privat bostad är dessutom en livsstilsmarkör. Men i takt med att sajten växt till en miljardindustri växer frågorna: hur stor inverkan har Airbnb på den lokala bostadsmarknaden egentligen och vad gör det människor emellan när det egna hemmet blir en handelsvara? Är Airbnb en fysisk manifestering av den globala människan, hipstern som känner mer samhörighet med en främling i San Francisco än med sin granne en våning ner och i så fall, hur känns det?

Text Johanna Adolfsson                                 Illustration Jennifer Bergkvist

Det är indiansommar i Stockholm och konflikt i bostadsrättsföreningen Bastukatten på Mariaberget. En lägenhet har frekvent hyrts ut genom Airbnb mot föreningens vilja. Stockholms hyresnämnd har kopplats in och dömer i augusti till föreningens fördel. Beslutet sänder en signal att något håller på att hända. Och det är inte bara i Sverige. Flera stora europeiska städer har nyligen ändrat i sin lagstiftning kring vad som är tillåten korttidsuthyrning. Sedan ett par år tillbaka dominerar uthyrningssajten Airbnb marknaden men mycket lite har skrivits i svensk press om det växande fenomenet. Det nya sättet att enkelt hyra ut sitt boende per natt till turister har inte bara radikalt ändrat storstadsturismen utan också skapat nya demografiska mekanismer i de lokala bostadsmarknaderna. Barcelona, Paris och Berlin har på kort tid lagstiftat mot tillfällig uthyrning med det uttryckliga argumentet att lokal befolkning trängs ut då centrala lägenheter kan generera månadshyror på ett par dagar. Det är naturligtvis ingen nyhet att hyra ut sitt hem. Stugor, rum och lägenheter har förmedlats genom olika sajter så länge Internet funnits och i papperstidning före det. Det som skiljer ut Airbnb är omfattningen i vilket det sker och följaktligen effekten det får på den lokala bostadsmarknaden. Dessutom omsusas boendeformen av en särskild typ av “livsstil” och i många fall är gränsen mellan det privata och det professionella är svårdragen i Airbnb’s lägenhetsutbud. Företaget omsätter 300 miljoner kronor per år på att sälja små värdefulla paket av hem och mänskliga möten.

Om hemmets paradox

Nå, det konstgjorda hemmet är lika lite en nyhet som uthyrning. Hemtrivsel och gemenskap är hotell-, och kanske ännu mer hostel-, industrins fundament. Igen, det som skiljer ut fenomenet Airbnb är industrialisering av hemmet. För vad utgör ett hem? Ett par veckor efter hyresnämndes beslut publicerar Svenska Dagbladets en serie artiklar på temat och däribland en text med rubriken ”Till Airbnbs försvar”, där SvD-journalisten Andreas Bergh (SvD 15.09.13) raljerar över futtigheten i kritikernas klagomål:

Med tanke på dessa tjänsters popularitet gissar jag att en tillåtande hållning mot korttidsuthyrningar kommer att öka lägenhetspriset på samma sätt som ett avklarat stambyte eller en snabb internetuppkoppling. Det är en gissning, inte en prognos. Jag kanske underskattar människors betalningsvilja för att slippa okända som inte hälsar i trappuppgången.

Han har förmodligen rätt i att lägenhetens multipla funktion som både hem och guldgruva skulle kunna generera brant stigande värdekurva, varför inte? Bostaden har ju som genom ett trollslag placerats i både den lokala bostadsmarknaden och den globala. Men grannarna klagar, enligt Bergh, på felsorterade sopor, fester och gäster om inte hälsar i trappuppgången. De verkar inte värdesätta den väntade värdeökningen. Bergh ger uttryck för ett maskinellt och statiskt förhållningssätt till bostaden, där en låda med väggar och trösklar utgör “hemmet”, snarare än levd erfarenhet, minnen och relationer. Vi har blivit vana att se allt från boende till relationer i marknadsvärde (läs t.ex Nina Björns Lyckliga i alla sina dagar). Men ändå. Det är paradoxalt. För är det inte just relationella värden den söker som hyr en lägenhet genom Airbnb? En stor del av värdskapet går ut på att skriva personliga brev till sina gäster med tips på små hippa barer och andra smultronställen i grannskapet. Värden ska vara tillgänglig och behjälplig för sina gäster. En bit av mig kan sympatisera med Berghs uppgivenhet inför det tysta, töntiga folket som går i taket över läckande ljud och pizzakartonger. Ska normen i staden verkligen vara tyst och rent? Men vinklingen missar målet. Airbnb lever på rena, vackra innerstadslägenheter med ett nära på, och ibland helt igenom, regisserat ”hem”. Lång ifrån alla lägenheter är bostäder, de är bara inredda som sådana. Det sajten säljer är äkthet och relationella värden och det förutsätter ett maskinellt synsätt. Häri ligger paradoxen. Men äkthet är ett falskt begrepp som skiftar nyans när vi sträcker ut armarna och försöker känna på dess yta. Vad händer när lokalbefolkningen inte längre har råd att bo kvar, som i Berlin, Paris, Barcelona? Det som återstår är väggar och trösklar.

Om det glokala

Äkthet må vara falskt, men människor är förhoppningsvis på riktigt. Därför uppstår konflikter. Airbnb är en ”delningsekonomi”, precis som taxitjänsten Uber. Det är en komplicerad term. Speciellt komplicerad när den appliceras på tjänster om Uber och Airbnb. Vad är det som delas i sammanhanget? Ordet har konnotationer till någon typ av diffus frihet från systemet men i händerna på jättarna Uber och Airbnb utgör det snarare en dimmridå för laglöst kapital. Gemensamt är skiftet från professionell kontakt till personlig. Därigenom skiftar även konflikten form. Taxifacket är vansinniga på Uber och menar att deras verksamhet underminerar taxichaufförernas villkor.

Dessutom, på ett mellanmänskligt plan är en konflikt mellan värd och gäst något annat än mellan hotell och gäst, helt enkelt därför att hem är något annat än hotellrum. Relationer kan inte vara en facilitet - Airbnb:s PR-avdelnings försök att skapa en global vänskapsrörelse till trots. Det som är så spännande med Airbnb är hur gränserna mellan det privata och det professionella mötet i en lägenhet går som svallvågor upp och ner. Fenomenet rör sig transcendentalt mellan det globala och det lokala, ekonomiskt och socialt – faktum är att begreppet glokalisering sällan varit mer passande.

Några som tagit fasta på det glokaliserade elementet av Airbnb är sajten rentingyourplace.com, en onlinetjänst för den som vill optimera sin lägenhetsuthyrning. Sidan erbjuder bland annat en lång rad inredningstips på hur en värd kan maximera efterfrågan på sitt boende, genom att ”create an authentic, local getaway by integrating aspects of the surrounding city into your rental property”. Bor du vid en strand? Häng en surfbräda på väggen och lägg snäckskal i en skål. Uppe i bergen? Fårskinn, furu och inramade fotografier på en avlägsen vildmark. För stadsbon rekommenderas inredningsstilarna Bachelor Pad, Global Traveler, Mad Men eller Zen Urban Retreat (Buddhist yoga hangout). Likriktigheten i lägenheternas stil bidar till paradoxen. Grundarna, Scott Shatford och Will Jardine har också startat den statistik- och analysbaserade systern Airdna – en sajt som erbjuder detaljerad data över uthyrning för alla stora Airbnb-städer, Stockholm också. Genomsnittpris, storlek, vilka rum som finns var, allt. Det finns naturligtvis en mängd fantastiska saker med att hyra en lägenhet istället för att bo på hotell. Det kan tillföra resan helt nya dimensioner. Och det finns lika många goda anledningar att hyra ut sitt hem. Men Airbnb idé är inte bara motsägelsefull, utan en paradox som får påtagliga konsekvenser i stadsbilden och de lokala bostadsmarknaderna. Är det inte konstigt att vi knappt pratar om det?

 

LÄSTIPS

Nina Björks "Lyckliga i alla sina dagar"

The Guardian om Uber
http://www.theguardian.com/technology/2015/jul/28/uber-lawlessness-sharing-economy-corporates-airbnb-google

REFERENSER

SvD 15.09.13
Till Airbnb:s försvar. http://www.svd.se/till-airbnbs-forsvar

SvD 15.09.21
Storstäder tar strid mot succésajten Airbnb http://www.svd.se/storstader-tar-strid-mot-succesajten-airbnb/i/utvalt/om/striden-kring-airbnb